Bloggade Sokrates?

Ett samtal, en dialog, pågår på bloggen. Ordet «dialog» betyder på grekiska samtal mellan två eller flera personer. Vi kan i dialogen visa oss genom våra tankar och åsikter. Enligt Nationalencyklopedin finns en riktning som kallas «dialogfilosofi». I jag-du-relationen kan vi, med språkets hjälp, göra våra tankar och åsikter verkliga.

I vardagssamtalen gör vi varandra synliga. I dialogsamtalet med terapeuten. I bloggandet. Vi delar med oss av oss själva, vår verklighet. Vi kan bättre förstå hur olika vi filtrerar verklighetens ljus, hur vi skapar vår egen världsbild.

I dialogen skapar vi en bild med fler sidor av verkligheten, ytterst ett klot med ett oändligt antal sidor. När vi kan se verkligheten från den andres, motståndarens håll, finns också möjlighet till försoning. Det är svårt att vara arg på någon, om man kan se den andres bild av verkligheten.

För 2 400 år sedan förde Sokrates dialoger med andra, skapande «förlossande tankar» kring livet.

Idag fortsätter dialogen i bloggar världen över. Jag är tacksam för dialogen som ni skapar.

4 kommentarer till “Bloggade Sokrates?”

  1. Odelberg säger:

    Detta ämne är något som liknar en dialog jag hade med en vän till mig för ganska länge sedan. Men då yttrade jag mig på ett sätt som tydligen var minnesvärt enligt ”du-parten”. Jag sa:

    - Livet är som en mångsidig spegel i ett kolsvart rum. Vi befinner oss i detta rum och vart vi än vänder oss, ser vi bara spegeln. Det enda du kan se därifrån du står är en sida av spegeln. Så fort du flyttar dig ser du en annan sida. Men då har du tappat blicken från den första.

    Fast den gången uttryckte jag mig på ett mycket bättre sätt. Ett citat var det alltså inte, men jag hoppas jag fick fram det ändå. Givetvis förutsätter detta att man kan se en spegel i ett kolsvart rum, men det får man väl äta upp.

  2. grundningsmannen säger:

    Till myor: Tack för ditt inlägg! Många gånger behöver vi nog gå tillbaka till det mest basala, till ordens egentliga innebörd för att få och kunna ta riktning. Hur ofta inbillar vi oss inte att vi funnit sanningen och ljuset, men i realiteten befinner vi oss i ett låst tillstånd. ”Den som inte känner på stängda dörrar kan hållas inlåst i ett öppet rum” Bertil Martinsson. Viktigt även i relaterande.

  3. myor säger:

    Om att gå tillbaka till ordens ursprung är fascinerande. Orden är våra tankeverktyg. De har en gång mejslats fram av tänkande människor. Orden är uppfinningar, som sammanfattar företeelser och som underlättar tänkandet. Att gå tillbaka till ordens ursprung kan ge nötta begrepp en ny fräschör. Därmed kan de återge tanken sin skärpa.

    Ordet ”respekt”, exempelvis. Har det med rädsla eller hänsyn att göra? Det kommer från italienskan (och säkert latinet dessförinnan) – respectare och betyder ”att se tillbaka”. Ja, vad gör vi när vi vänder oss om, tittar tillbaka på någon? Jo, vi gör någon synlig. Plötsligt får ordet ”respekt” en annan färg och värme; att göra någon synlig. Så fint!

  4. myor säger:

    Många människor och företag talar om ”helhetssyn”. Ibland spetsar jag till det med kommenteraren: ”alla talar om helhetssyn, men ingen har sett den”.

    Tillsammans kan vi hjälpas åt att se fler sidor av verkligheten än de som vi själva förmår att se just nu. Med varandras bidrag kommer vi en bit på vägen mot helhetssynen.

    Odelberg skulle ha sagt att vi betraktar fler spegelsidor, Det förutsätter dock att jag kan minnas de tidigare sidor jag sett, även när jag får syn på en ny sida. Det vill säga att det finns ett lärande i processen.

Lämna ett svar